Skip to main content

Berget bestämmer hur tunnlarna sprängs

Arbetstunnel
En sprängning tar bara några sekunder – men kräver noggrant för- och efterarbete.

Publicerad 2020-04-23

Tunnelbanan ska byggas ut med tre mil nya spår under jord. Det innebär många nya tunnlar och en mängd sprängningar.

En av arbetstunnlarna som byggs just nu ligger på det gamla flygfältet i Barkarby. Här jobbar entreprenören sex dagar i veckan, både dag och natt.

– Det är ungefär fem personer som jobbar med tunneldrivningen under ett dagskift och tre personer under ett nattskift. Vi kan göra fler arbetsmoment under dagen. På natten kan vi inte bullra lika mycket, säger Erik Niklasson, samordnande byggledare berg.

Erik Niklasson

Vid varje sprängning växer cirka fem meter ny tunnel fram i berget. Och varje gång en sprängning ska genomföras krävs en rad olika förberedelser. Till exempel förinjektering med betong för att täta berget runt den blivande tunneln. 

– Det är oftast det mest tidskrävande momentet. Om berget har mycket sprickor kan vi behöva injektera under lång tid och i flera omgångar, säger Erik Niklasson, samordnande byggledare berg för Blå linje till Barkarby.

Hur många sprängningar hinns med på en dag?
–­ Det varierar väldigt mycket och det är många saker som spelar in. Vi anpassar hela tiden arbetet efter bergets förutsättningar och ibland måste vi gå mer långsamt fram. Allt hänger ihop. Stöter vi på problem i ett moment kan det påverka hela kedjan.

Är det inte farligt att jobba med sprängningar?
– Visst finns det risker. Det är en mörk och fuktig miljö med stora tunga maskiner. Det kräver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att alla som är involverade är medvetna om riskerna som finns och ser efter varandra.
 

Så här går det till att bygga tunnel


Sprängcykeln

Förinjektering
Cirka 20–25 meter långa hål borras snett framåt i berget. Sedan pressas en cementblandning in i borrhålen under högt tryck. På det här viset tätas berget runt den blivande tunneln. Det görs för att minimera mängden vatten som läcker in i den färdiga tunneln och för att minska påverkan på grundvattnet.

Borrning av spränghål
Upp emot 200 hål borras in i berget med hjälp av en datoriserad borrigg, som är förinställd på exakt rätt längd och position.

Laddning

Laddning
Hålen laddas med sprängmedel. Laddningen är flytande och pumpas in med slangar i borrhålen. Med hjälp av stubintrådar som koppas samman enligt ett visst schema går det att kontrollera att laddningarna detonerar i rätt ordning.

Sprängning
När människor och maskiner befinner sig på säkert avstånd trycker sprängarbasen på knappen som aktiverar sprängningen.

Vädring och spolning
Innan det är säkert att vistas i tunneln igen ska den vädras fri från spränggaser. Genom att spruta vatten i tunneln spolas rester av sprängmedlet bort och bergdammet lägger sig. Vattnet rinner sedan ut genom en reningsanläggning på byggarbetsplatsen.

Lastning

Utlastning
Allt berg som sprängts loss lastas på lastbilar som transporterar det vidare till en krossanläggning.

Skrotning
Nu ska allt löst berg knackas ner från bergväggen. Det kallas skrotning och görs först med hjälp av en skrotmaskin och sedan för hand med skrotspett.

Bergförstärkning
Innan sprängcykeln kan börja om igen förstärks berget med sprutbetong och upp till 6 meter långa bultar som gjuts in i berget.

Läs mer om hur vi bygger tunnelbana

2020-07-02