Hoppa till huvudinnehåll

På väg mot en klimatsmart tunnelbana

Nya tunnelbanan kommer att bidra till ett hållbart resande. Men människor och miljö kommer att påverkas, både under byggtiden och när tunnelbanan är i drift. Hur kan utbyggnaden ske på ett långsiktigt hållbart sätt och med så lite påverkan som möjligt på klimatet? Det ska två KTH-studenter ta reda på i sitt exjobb.

De nationella klimatmålen är högt satta och visionen är ett Sverige utan klimatutsläpp år 2050.  KTH-studenterna Johan Gustafsson (till höger i bild) och William Kentää (till vänster) undersöker i sitt exjobb hur utbyggnaden av tunnelbanan kan bidra till målen.

- Vi tänkte att det här exjobbet måste vi bara ha! Det är jättespännande att jobba med energi- och miljöfrågor i ett sådant här stort infrastrukturprojekt, säger Johan Gustafsson.

Redan idag jobbar förvaltning för utbyggd tunnelbana en hel del med hållbarhet och klimat, genom att till exempel göra klimatkalkyler på den projekterade anläggningen.

- Det vi saknar idag är en överblick kring vad vi ska förhålla oss till i vårt klimatarbete. Vad är det vi faktiskt behöver uppnå för att arbeta i linje med gällande mål och vilka möjligheter har vi att påverka?, säger Erik Olsson, hållbarhetssamordnare på förvaltning för utbyggd tunnelbana.

Livscykelanalys för att få helhetsbild
Sedan några veckor tillbaka är KTH-studenterna i full gång med sitt uppdrag. För att identifiera de områden där klimatpåverkan är som störst arbetar de utifrån ett livscykelperspektiv. Alla tunnelbanans faser analyseras - från de material och maskiner som används under byggskedet till den energi som krävs när tunnelbanan är i drift och slutligen omhändertagandet av den utslitna anläggningen om kanske 100-150 år.

För att göra målen mer konkreta använder sig Johan Gustafsson och William Kenttä av en metod som går ut på att närma sig framtiden – fast baklänges.

- Utifrån ett framtidsscenario målar vi upp en bild där vi vill vara när våra mål är uppnådda. Sedan undersöker vilka hinder som finns för att komma dit och vad vi måste göra för att nå de resultat vi vill ha, berättar William Kenttä.

Metoden kallas backcasting och används ofta inom miljöforskning.

Starkt engagemang
Både studenterna är eniga om att det är viktigt med en hög kunskapsnivå och att klimat- och hållbarhetsfrågorna blir en naturlig del i det dagliga arbetet för att målen ska bli verklighet. De är imponerade av det starka engagemang som kommer fram i intervjuerna de gör med medarbetare på förvaltningen för utbyggd tunnelbana.

- Intrycket är att hållbarhet ligger högt på agendan här! Det är roligt att frågorna får plats att växa, avslutar Johan Gustafsson. 

2017-02-27